En bild säger mer än tusen ord

Känslan går inte att beskriva, det var magiskt.

Og jeg’ tipsy men ikke fuld, så put lidt mere Grey Goose i min Red Bull

Efter att jag hade sett denna videon så ville jag bara springa och hämta Whiskey och pussa på honom..men sen hittade jag en video till..

Systrarna Larsson i ett nötskal

Har jag lugnat ner mig? Nej! Jag lever fortfarande i ett lyckorus. Den känslan är helt obeskrivlig. Nej jag vet inte riktigt vad jag ska skriva. Jag har varit lite virrig och klumpig idag, mina Buskollegor fick sig ett gott skratt när jag hade startat kaffekokaren men glömt att sätta dit en kanna så det var kaffe över hela golvet, som självklart jag fick torka upp.

Hotter end Justin!

Okej, en sammanfattning av min underbara gårdag ska jag försöka mig på! Ni kan inte ana hur svårt det är, hela dagen var jag överväldigad av känslor! ( Jag förstår äntligen vad Kenza http://blog.mtv.se/kenza/ pratar om) Jag gör ett långt inlägg för jag vet att det är några där ute som är nyfikna och för min egen skull, att jag ska komma ihåg detta. Jag och Erika åkte iallafall över till Helsingör vid tjugo i ett, när vi kommer fram sätter vi oss på ett tåg som vi "antar" ska ta oss till Huvudstaden(;D) Såhär lät det när vi stannat på den tredje stationen:
A- Erika!! Det står Kalmar C på skylten! Är vi påväg mot Kalmar?!
E- VA?
A- Det står Kalmar!!
Vi båda blir sjukt nervösa men drar slutsatsen att den kör nog inom Köpenhamn. Men en liknande händelse kommer att uppstå på hemvägen då tåget vi ska med går till Karlskrona. Paniken var ständigt med oss under hela resan i den ena och andra formen. Vi kommer iallafall till underbara fantastiska Köpenhamn, vi käkar middag på Kentucky fried chicken. Magen blir glad och mätt och vi entrar Tivoli! Klockan är ganska tidigt, runt 16 så vi går runt några runder och har allmänt trevligt. Jag hittade sjukt coola hattar! Typ. Vi hade ju som sagt biljetter till Indercirkeln och vid halv fem hade folk redan börjat köa så vi blev nervösa så vi köade också! Jag menar, ska man se en konsert ska man fan köa! Lag på det! Vi kommer in och sätter oss längst fram och ska sitta där till klockan är 22, vilket vi gör! Vi tar några cigg, några öl (vi fick en öl av en dansk kvinna, hon hade en över!), vi snackar allmän skit, skrattar och är självklart nervösa. Vi klagar på de svenska fjortisarna, men de är inget i jämförelse med de danska. Turkosa Hello Kitty-strumpor i ballerinaskor med leggings nerstoppade i dessa strumpor. Och det berömda Lejonet kommer jag och Erika nog alltid att komma ihåg, hon hängde över staketet med sina tassar på andra sidan, hon hade cirka tre tunnor brunkräm i ansiktet så hon såg röd ut, hennes hemmafärgade bruna hår var tupperat som en lejonman och fula stora nördglasögon hade hon. Dear lord! Aja, det hände så mycket under denna tiden så det går inte att berätta allt.

Om vi fortsätter till konserten? Min puls gick på högvarv när bandet kom ut, dom är här! Dom är i området! Vi andas samma luft! När vi trodde att de skulle komma eftersom lamporna blinkade som aldrig förr, rök förgiftade oss, musik spelades och publiken jublade fick vi oss en chock. En kille i hatt, guldig mask, sjal för ansiktet, svart kappa, svarta byxor och svarta sneakers och en tröja med Nexus-märket på kom ut på scenen och viftade med sin Joakim Von Anka käpp (svart med guldig knopp) i takt med musiken. I början var han ganska läskig, men jag vande mig vid honom och tillslut märkte jag att han rörde sig ganska sexigt och tufft. Cool! Han fick igång hela Tivoli! Och efter någon minut kommer de ut, de største! Nik og Jay! Det var inte sant! De stod verkligen där och sjöng! Jag börjar på mitt 7:e år nu som jag lyssnar på dem. Och där stod dem! Konserten var helt underbart bra, kanon, fantastisk och absolut den bästa jag sett. Det kändes bara som om att de var där i cirka tio minuter, allt gick så fort. De fick med de bästa låtarna och ja, jag grät när de sjöng En dag tilbage. Jag tänkte på min älskade hund. Även Joey Moe fick vara med på ett hörn, jag tycker personligen att han är sjukt charmig, men Erika är inte lika förtjust! Jag vet inte vad jag ska berätta för er..det var magiskt. Jag har aldrig känt såhär för något band jag har sett spela live, eller överhuvudtaget lyssnat på. Nik og Jay har funnits med mig i de allra viktigaste åren i mitt liv. 7 år, det är mycket. Tågresan hem var det roligaste jag har varit med om, jag har i alla fall aldrig skrattat så mycket på så lite tid. Jag låg nästan ner på tåggolvet, vi var båda mycket trötta, all spänning hade lagt sig, vi hade precis sett dom och jag var dödligt hungrig. Erika berättade om sin bäver, då grät jag av skratt och båda magen och ryggen värkte av skratt.

Jag vill tacka dig Erika för den bästa dagen i mitt liv. Och Nik og Jay för att deras musik har hjälpt mig igenom mycket och kommer alltid att finnas med mig.

Den eviga väntan...

...dämpades med öl!

Den läskiga men sexiga killen!

Killarna, vadå att vi stod långt fram? Yeah!

En liten applåd till alla som orkade läsa allt!

2009-08-28 Tivoli, Köpenhamn Nik og Jay, Nexus Music

Nu pirrar det som fanken i magen alltså, undrar om jag kommer att kunna sova något inatt? Jo det ska nog gå :) Det kommer att bli en helt underbar dag imorgon, men jag är lite rädd för att jag ska dö. Känns inte riktigt som om jag ska få lyckan att se dem live, antingen sjunker båten, tåget spårar ur, en av karusellerna på tivoli går isönder och faller rakt på mig, jag blir matförgiftad, vi går vilse och jag hamnar i de "dåliga" kvarteren i Köpenhamn och blir skjuten. Eller så. Jag får vara på min vakt och be dem om en extra besiktning på båten innan vi far!

Hoppas inte att Erika glömmer biljetterna!

Om två dagar, TVÅ DAGAR! Jag har alltid tyckt att när folk gråter på Allsång på skansen när Idol-Ola uppträder är det bara patetiskt. Men nu när jag ska se Nik og Jay på fredag så tror jag nog faktiskt inte att jag kommer att kunna hålla mig. Jag har lyssnat på dem sen i 7an, jag känner mig som 15 igen, verkligen! Det kommer att bli så hejdundrans kul! Deras musik har hängt på i 6 år, genom de allra viktigaste tiderna i min utveckling.

Åh det har hänt så mycket nu! Erika köpte biljetter till oss till indercirkeln! På Tivolis sida står det såhär: Der er et begrænset antal Indercirkelbilletter til salg til Nik & Jay den 28. august og L.O.C. den 4. september.Når du køber en Indercirkel billet, får du adgang til Indercirklen helt oppe ved scenen på Plænen og en særlig bar, hvor kun Indercirklen kan købe drikkevarer.

Helt galet!

Idag åker min underbar vän, långt bort. Jag kommer att sakna dig, tack för tre ovärderliga år av vänskap. Nu fortsätter vi på egen hand..

Är hemkommen från Ängelholm nu, jag var där med lilla underbaringen Mli! Vi satte oss på Espresso House och köpte vars en stor te och så delade vi på en Choklad och hasselnötsmuffins, som vi sedan luskade ut var endast chokladmuffins med lite hasselnötskräm i och vit choklad på den. Och sånt.
När vi konstaterat att vi båda är ganska lillgamla och delat några recept med varandra gick vi ut i det varma sensommarvädret för en promenad. Vi pratade om väder och vind, och livet..mest livet. Emelie blev plötsligt sugen på sina små mintpastiller hon har i en burk i sin väska, men det var en rackare den! Den gick icke att få upp! Tydligen har denna burk endast öppnats tre gånger tidigare. Efter ett tags kämpande ger vi upp och jag lägger då märke till att på burken står det "You can do it", va fan! Tillverkarna har gjort det med vilje. Sen blev vi jagade av fladdermöss.

Prøver på at tro på det bedste i mennesker

Idag är dagen då alla har börjat skolan, och jag sitter här. Känns konstigt att inte ha någon permanent stans att ta vägen? (Konstig mening) Är detta vuxenlivet? Tål att tänkas på!
Nej men jag ska faktiskt masa mig in till komvux om en halvtimme, tänkte läsa matte C och engelska C, de kurserna verkar vara populära att ha i bagaget.

Shiiiit, fyra dagar kvar! Jag tror fortfarande att Erika jävlas med mig, jag vågar inte lita på henne!

En sjuklings bekännelser

Varför blir jag alltid så velig när jag blir sjuk? Vartenda litet beslut blir en stor fråga som behöver betänketid! Mina kära kollegor sa till mig att jag fick gå från jobb när jag kände att jag inte orkade mer, så vid ett tiden när jag nästan frös ihjäl vid entrén så bestämde jag mig för att köra hem och kurera mig. När jag kör ut från parkeringen slår det mig att vi inte har nässpary eller värktabletter hemma. Så inom Apotektet på Väla, det var en himlans tur att jag hade ringt mamma och frågat innan vilken sort som är bäst annars kunde jag stått där i en evighet. Jag fick köra inom Coop också eftersom vi inte hade någon mat hemma. Jag gick igenom hela jäkla Coop för att hitta något ätbart, och av en ren slump fäste sig blicken på exakt rätt punkt på en av hyllorna, jordgubbskräm! Det har jag varit sugen på i 10 år, men jag ville ha den goda, den med teskeden som ler! Var var den? Och efter många om och men så fick jag bestämma mig för Ekströms. Det är ju lag på att när man blir förkyld ska man läsa tidningar, och när jag äntligen hittade tidningshyllan så höll jag på att svimma. Miljontals av tidningar, de överlappade varandra. Vilken ska man välja? Till slut frågade en kvinna som packade upp ännu fler tidningar om hon var ivägen eftersom jag gick fram och tillbaka hela tiden. Snacks! Det måste man också ha om man är sjuk, men jag ville ha chillinötter! Och de enda chillinötterna som fanns var en superstor förpackning för 55:- och en superliten förpackning för 19:90:-. Men jag ville inte ha någon av dem, en lagom förpackning för 30:- hade suttit bra. Leta grundligt igenom hela hyllan utan något resultat. Så fick bli den lilla förpackningen.
Fan jag har nog feber.

Visst är det vuxenpoäng om man lyssnar på Sveriges Radio Kristianstad på lagom ljudnivå när man kör hem från jobb?

Dessa små djur

Med Rap das armas på högvolym så går dammsugning ganska snabbt!

Lediga dagar brukar undreskattas, att bara göra absolut ingenting är en konst! Jag gick upp för ungefär 45 minuter sedan, har ätit frukost som inkluderade mammas hemmagjorda knäckebröd med skinka och juice, kaffe kom självklart efteråt, jag har kikat runder lite på bokus och letat upp någon bra bok jag ska köpa. Längre har jag faktikst inte kommit. Jag ska in och träffa Elin i Ängelholm om ett par timmar, mysigt! Ängelholm är ändå hemma för mig, jag kan inte förneka det. Det är på jobbet imorgon igen så nu ska jag fantomme njuta av denna dagen!

Babe, lämna mig inte

Min ängel

Idag har varit en av de hemskaste dagarna jag har upplevt, jag menar det verkligen. Idag fick vi säga adjö till en del av min familj. En stor del, Faxe. Människans bästa vän är en underdrift, du var vårt allt.
Jag slutade att jobba vid 15.30, kom hem och pappa sa att Faxe mådde dåligt så jag lovade att ta honom till veterinären och hämta mamma innan. När jag skulle köra så fick pappa hjälpa mig att bära upp honom i bilen, jag märkte att pappa sa farväl. Han brukar aldrig bli så känslomässig och krama om honom innan vi kör. Det gjorde han idag, men vi har varit hos veterinären så pass många gånger innan när vi trott att vi måste avliva honom och det har visat sig att han är fullt frisk så jag hade modet uppe. Samma sak gällde när jag hämtade mamma och hon började prata om det i bilen, jag sa mycket bestämt att vi inte skulle dra några förhastade slutsatser.
Vilket jag nu märker var för att jag långt in i mitt hjärta visste att idag skulle det ske. Jag satt ute med honom i bilen i en timme medan mamma väntade på vår tur där inne. Min underbara lilla vän. När vi kommer in och veterinären klappar honom på magen säger hon: "han har en stor mjälttumör." Lyfter en stor vikt från mina axlar, nu visste vi iallafall varför han mått så dåligt, äntligen en förklaring. Men samtidigt som detta sker faller en stor kall klump ner i magen och jag är tvungen att lägga händerna för ansiktet. Jag ville inte titta på honom, han skulle försvinna då. Ju fortare jag accepterade det ju fortare skulle de ta honom. Det var det enda jag tänkte på när jag, mamma och Faxe satte oss under ett träd för en sista stund tillsammans, att de skulle ta honom, de fick inte! Han är ju vår hjälte. I cirka en kvart sitter vi där, mamma har ringt och berättat för både pappa och Vicky vad som ska hända. Jag grät konstant, tårarna slutade aldrig. Och mamma går in och pratar med veterinären om att komma in och göra det nu. När hon kommer tillbaka frågar hon om jag är redo, jag vill inte se det. Jag tar farväl av min älskade vän som varit med mig sedan jag började skolan och nu har jag slutat. Mamma tar kopplet och jag stryker min hand över hans rygg en sista gång, och sen ser jag dem gå. Han viftar på svansen och tittar nyfiket på traktorerna som arbetar för fullt. Det sista jag ser är hans ljusgula svans som lyser i solen svänga runt bakom den vita, rosklädda väggen, och jag bryter ihop.

Jag glömmer dig aldrig.
970330-090806

When a heart breaks no it dont break even

Inte ens i sin lilla hemby får man vara i fred! Här går man ut på promenad med iPoden i sina "Student"mjukisbyxor och en grå mysdresströja och är allmänt vacker, då blir man stoppad av 20 14åringar på sina cyklar och blir utfrågad om hur man mår. Vad är det? När jag lyckats slita mig loss från de små barnen och gått cirka 100 meter kommer det fram tre karlar som sa något till mig, men jag skruvade snabbt upp volymen och traskade förbi. Snälla nån.

Efter 15minuters väntan på Knutpunkten kan man lägga märke till mycket och jag ställer frågorna;
varför alla människor som kommer från båtarna har minst 2kassar sprit, 1 flak öl och övervikt på minst 10kg? Varför emosarna har gröna och rosa strumpbyxor som är så pass tunna så det ser ut som om deras ben är färgade? Varför Helsingborg är så populärt för asiaterna? De är överallt. Varför araberna alltid går i kostym och slutar inte titta när man blänger tillbaka på dem? Varför alla tjejer under 17år ska ta på sig det allra minsta plagget som visar upp så många celluiter som möjligt? Varför är mörkhyade så långa? Och var fan blir Aleksandra av?

Har tjatat om Carlton innan, men han är i en klass för sig själv. Utan tvekan!

Har jag redan gått och blivit arbetsskadad? Precis som min mor och far? Om pappa märker att ett företag har problem kastar han sig över bokföringspapperna och ska rätta till, om mamma ser ett papper och en sax kan hon göra en pedagogisk groda som lär barn färgskalor.
Jag går in på ett café eller restaurang och nästan "letar efter saker som har med servering eller försäljning att göra, sen jämför jag det med hur vi har det på jobb. Jag trodde aldrig detta om mig själv. Ibland överraskar man sig själv.